gräsmatta och hundar o kattor. Och d allra bästa. Vi hade ett heelt eget kylskåp i vårt heelt egna rum, tala om lyx. På kvällen bjöd dom på hostellets bar pa gratis ost, kex o vin, vi tog erbjudandet väl till godo och åt den kvällen inte något annat än ost o kex (Lillen åt bara kex) ( Paul åt oxo bara kex fö han tycker kuulema inte om ost om den inte ligger smulten på pizza när han e full.) På kvällen hade vi mysigt när vi lyssna på en talangfull kille som spela gitarr o sjöng, han hette Mike o vi hade träffa honom redan tidigare i Cairns. Han ett eget bänd som heter Cozy Flashback, en
vacker dag kommer dom o vara kända o DÅ e vi "melkein sukua julkikselle". Nästa dag fo vi ti den gigantiska stranden fö att sola rikit ordentligt. Stranden va jätte stor o ingen annan syntes till men men precis på den fläck vi hade lagt oss på skulle fallskärmshoppare landa på fick vi snart veta av en tjej som försökte få upp en flagga som landningsmärke. Så vi fick stiga åt sidan men det va roligt o titta på. Btw den nya krämppan e Lillens fötter. I Cape trib hände någå mystiskt me hennes dom. Vi misstänker att de e pga. hennes flipflop skor som har halmsula. När dom blev våta gnugga hennes fötter mot halmen o blev irriterade. Så nu e hennes fossingar röda o svullna o jätte sjuka, hon har försökt tvätta o smörja dom så vi får se hu d blir. Nya flipflops behöver vi båda i alla fall. Senare börja de blåsa så vi gick tillbaka till scotty´s o sola o simma i poolen...ända tills det börja regna.Efter Mission beach for vi till Magnetic Island. De e en ö utanför Townsville, o en äkta tropisk
paradisö (jo, precis som i alla filmer) Vi for dit me färja som gunga. Från hamnen åkte vi me en skranglig bus o en mycket pratglad chafför till hostellet Base. Hostellet låg rakt på stranden o vi bodde i små mökkin som stod på rad. Där fanns simbassäng och palmer o gräs. Det bästa var nog ändå att det första man såg när man vakna på morgonen var glittrande vatten, palmer o sol. Själva hostellet tyckte vi däremot inte om eftersom det var jätte stort och opersonligt. Det var förbjudet atthämmta egen alkohol utan drinkarna skulle köpas från den skitdyra baren. (Detta förbud bryde vi oss inte om). Dessutom var personalen riktigt ovänliga. Första kvällen vi var där hade dom ordnat ett party till schoolies= 16-17 åringar som har slutat skolan o e högljudda o irriterande o ingen tycker om dom. Nå, dom hade iaf. party på hostellets bar så hostell gästerna blev rätt o slätt utkastade vid 8 tiden. Vissa fick inte ens avsluta sin middag dom beställt från baren. Som backpackare blev vi iställe hänvisade (eller snarare komenderade) till en liten provisorisk bar vid poolen var dom sålde löjligt dyr burköl. Vi va ganska missnöjda men int kan man nu klaga allt för mycket när man befinner sig på en 
paradis ö. Hela natten fick man sen lyssna på fjortisarna (pissisarna) som hade limudisco (visserligen nog i smyg förstärkt limu). Nästa dag vakna vi tidigt för ett gratis ägg o bacon morgonmål. Efter det for vi o paddla i havet. Med oss hade vi en tysk flicka från vårt rum, hon heter Annika. Hon o Lillen paddla i en kajak o jag o Paul i en annan. Det var jätte roligt att gunga upp o ner på vågorna. Vårt destination var en liten privat strand som låg en bit längre bort från hostellets strand. D gick riktigt galant ända tills man närma sig stranden o blev ganska översköljd av vågorna. Stranden va jätte vacker. Ovanför den tornade sig höga klippor (som vi såklart klättrade på). Sanden va mjuk o slät o på vissa ställen full me små hål me små krabbor i. (Jag, Anna tyckte inte om hålen men krabborna var ganska roliga) Där chillade vi i någon timme o skulle sedan börja paddla tillbaka. Vinden hade antagligen tilltagit i styrka för det var inte alls så lätt att ta sig ifrån stranden. Paul hjälpte först Lillen o Annika att få iväg sin kajak, dom blev redigt våta på färden. Sen skuffa han ut vår kajak medan jag satt i den o höll på att dränkas under vågorna som sköljde över. Jag svalde mycket vatten o ögonen sved men roligt var de :D Vi paddla i lugn takt tillbaka o solade efter det vid poolen i några timmar, sköönt. När man simmade i poolen kunde man samtidigt titta på havet, vackert. Snart började vi bli hungriga o tyckte att det va dags för en kauppareissu. Den butiken vi gick till (på Pauls o Lillens begäran) var 45 minuter gåfärd från hostellet. Det kändes nog som mycket längre där vi gick i hettan o inte riktigt visste vart åt vi skulle gå. Luften stod helt stilla o Lillens fötter glödde. Till sist kom vi fram o blev belönade me billigt kött (Hurra, lyx). Hemresan va jobbig för nu hade vi kassar att bära men tanken på dom kommande hamburgarna muntrade upp oss. Hem från butiken gick vi längs stranden, de va ganska nice att kunna gå från butiken längs stranden hem o plocka snäckor på vägen :)
Vi va jätte trötta när vi kom hem igen o börja glada planera vår maffiga hamburgar middag. Då kom Paul på att de sku ju vara helt trevligt med vin ( me andra ord goon) till vår middag. Det tog inte länge för honom att övertala mej o Lillen oxo. Sen började en högljudlig debatt om vem som skulle gå en halvtimmer väg och hämta goonen, alla hade mycket övertygande argument om varför man själv inte skulle behöva gå. Till sist tycktes Lillen ge lite efter o jag o Paul va inte sena att grabba chansen utan enades snabbt om att Lillen nog skulle vara den som går. O duktiga Lillen offra sig fö teamet o satt ryggsäcken på o fo på viinanhakureissu (me Paul skor fö hennes fötter värkte). När hon senare kom tillbaka fick hon två pris. Av mej fick hon en silverstjärna tarra som e ett hedersmärke för den som gjort något fö teamet (ingen annan har ennu fått en) o av Paul fick hon en koalanyckelring, då va hon så nöjd så. Middagen va jätte lyckad o god. Senare va d quiznight o vi smala ihop ett team. Vårt team namn va "hupsidaisy" (som vi kallar Paul eftersom han brukar säga det, själv e han mycket noga me att påpeka att han bara sa d en ända gång men det räckte för att kunna mobba honom för det). Spelfrågorna va vi inte så bra på men dom fysiska uppgifterna vann vi. Uppgiften bestod av att man fick se en bild av nån av personalen o så skulle man så snabbt som möjligt springa o röra den personen :) Vi vann mycket gratis öl. Jag gick lite efter midnatt o sova men för Lillen o Paul fortsatte kvällen ett bra tag. Det syntes på dom nästa dag när vi skulle packa oss iväg. Båda två såg trötta o darriga o inte alltför glada ut ;) den gungande färjan gjorde int precis saken bättre. Men värre väntade i Townsville. Pga. mitt wc besök missade vi en buss som skulle ha tagit oss till gästhuset var vi skulle stanna för en natt. Nästa buss kom inte i när framtid så vi blev tvugna att gå. O det va inte en kort väg. Uppåt bar de fö backar som aldrig tycktes ta slut. Vi hade alla ont i ryggarna o va svettiga o sura. Svettigast o surast var nog ändå Paul o Lillen 
som i krabbis fick uthärda det hela. Stackars Lillen höll på o svimma. Men vi visste att gästhuset hade en pool o d påminde vi varandra om medan vi promenerade. När vi äntligen kom fram till "civic guest house" var det först ingen alls i receptionen. När vi äntligen fått nycklarna o började ta oss mot rummet fick vi syn på den SÅ KALLADE poolen. Usch va folk luras!!! Fö någon pool va det int ens tal om. En lite uslig plastbubbelbad va va dom kalla fö swimmingpool. Det såg snarare ut som ett stort o smutsigt badkar så vi verkligen inte tänker gå inärheten av. Fö att 
strö salt i såret kunde vi från vårt fönster se grannarnas stora blåa simbassäng, just så. Huset var annars oxo jätte underligt. 
Överallt fanns en massa skyltar med regler o förordningar om allt som var förbjudet. Huset va unket med en massa konstiga gångar o konstiga mänskor som inte hälsa eller talade med oss. Vi somnade alla bums när vi kommit in i vårt rum o lite muttrat över poolen. Jag somnade rakt på golvet. Senare var vi för trötta att gå ut o se staden så vi lagade pasta o spelade kort på rummet o väntade på morgonen då vi skulle slippa därifrån. Jag spendera lite tid på att ta foton på alla idiotiska skylttar. Den allra bästa var nog skylten ovanför brödrosten som sa något i stil med: only for bread, not sandwitches. Dont put any other objects in the toaster, very dangerous!, no voi huhhu säger jag. I Townsville hade vi äntligen kenttä att ringa hem till nära o kära.Notifications:
Vi har gett många namn till Paul, bl.a: Bob Hupsidaisy, Pauli, Paulie boy, sweetie, mr. cutie, sugardaddy (hans personliga favorit) ATM machine osv.
Fö alla där hemma som e rädda fö småkryp kan vi lungt säga att såna har vi inte här. Kryp nog, men små e dom inte :Gräshopporna här e lika långa som ett pekfinger o skalbaggarna är i storlek med en tändare.
